När offentliga platser blir No Go-zoner för kvinnor

Det blev till slut en svensk riksnyhet att ett storgäng på omkring 1 000 unga män från Nordafrika och Mellanöstern lät tyska kvinnor vid Kölns centralstation löpa ett övergreppsgatlopp på nyårsnatten under tiden som deras tillhörigheter plundrades. Siffrorna varierar, men minst ett 90-tal kvinnor kan ha anmält sexuella trakasserier och en kvinna anmälde våldtäkt.

Tysklands justitieminister Maas kallar det inträffade för ett ”civilisationsbrott genom ohämmade horder”, och det är svårt att inte hålla med.

Liknande övergrepp, fast i mindre skala, inträffade i de tyska städerna Hamburg, Düsseldorf, Frankfurt och Stuttgart liksom i svenska Kalmar, samma nyårsnatt. I Gävle antastades och trakasserades en kvinna verbalt av flera invandrade män och filmade händelsen.

Man drar sig till minnes protesterna på Tahrirtorget i Egypten för några år sedan, där kvinnor våldtogs och sextrakasserades. Nu importerar vi denna våldtäktskultur hit.

Jag har besökt flera arabländer och det var fantastiskt på många sätt. Men mina kvinnliga resesällskap kom snabbt fram till att de inte ville besöka offentliga platser utan sällskap av mig eller en annan man de känner.

Det är inte så att svenska män (och kvinnor) inte sextrakasserar eller våldtar. Men trots allt är det så att det finns en överrepresentation bland vissa invandrarkulturer för våldtäkt och andra brott.

SvD har skrivit en artikel om en undersökning i Norge som visade att var femte invandrare från Iran och Somalia har tagits för brott. Även invandrares barn var överrepresenterade.

Politikern och forskaren Mauricio Rojas menar att skillnader i kulturarv kan förklara överrepresentationen och skriver:

På onsdag presenterar Brottsförebyggande rådet rapporten ”Brott bland svenskar och invandrare”. Den visar att invandrarnas generella överrepresentation när det gäller registrerad brottslighet ligger på lite över hundra procent. För grövre brott, exempelvis mord, dråp, misshandel mot obekanta och våldtäkt, är siffran 300-400 procent.

Rapporten han skriver om finns att ladda ner som pdf här. Den är från 2005, och såvitt jag vet finns det inga aktuellare svenska siffror i ämnet.

Tabell 6 i bilaga 4 visar att 4,3 promille av de utrikesfödda har misstänkts för våldtäkt, mot 0,9 promille av dem med föräldrar födda i Sverige. När det gäller sexualbrott utom våldtäkt så är siffrorna 5,7 respektive 2,1 promille. Och bland utrikesfödda räknas alltså även finländare, norrmän och danskar in.

En äldre, jämförbar rapport släpptes 1996, men finns inte på BRÅ:s hemsida. Någon vänlig själ har dock laddat upp den här. Tabell 14 visar att brottslingarnas ursprungsländer toppas av Algeriet, Libyen, Marocko, Tunisien, Chile, Irak, Jordanien, Palestina, Syrien och Iran. Undantaget Chile talar vi alltså om det område som kallas MENA, Mellanöstern och Nordafrika.

Detta förtigs i den offentliga debatten, men fakta sparkar, särskilt för dem som råkar ut för personrån och misshandel, eller gruppvåldtäkter och andra sexualbrott.

Bloggat: 6mannen.

Annonser