Traumasjukvården brukade vara tryggare för sjuksköterskorna. Nu har hot och våld mot dem ökat.

DN skriver:

Sjuksköterskor har varje dag en nära kontakt med människor. Deras arbete går ut på att se till att patienter får den vård de behöver. Men den nära kontakten med människor gör också att sjuksköterskor är en utsatt yrkesgrupp när det gäller risken att utsättas för hot och våld, och även för sexuella kränkningar.

Enligt en ny studie från Sahlgrenska akademin upplever sjuksköterskor i traumavården hotfulla situationer på jobbet.

GP fyller i.

Men ingen av de två artiklarna går in på vem det är som begår brott mot sjuksköterskor i traumasjukvården, och om det alltid har sett ut så här. Tidskriften Vårdfokus gör bilden lite klarare:

På en kirurgisk traumaenhet finns en överrepresentation av hotfulla patienter – det är unga, inte sällan kriminellt belastade, män som vistas i våldsamma miljöer med missbruksproblematik blandat med äldre, personer med demens och psykiskt sjuka (…).

I intervjuerna berättade sjuksköterskorna om den negativa stress, rädsla och osäkerhet som jobbet kan skapa hos dem, och sina tankar på att byta arbetsplats eller till och med yrke. (…)

Det är inte ovanligt med hotfulla patienter – eller anhöriga som ofta upplevs som värre – som argumenterar för mer smärtstillande eller lugnande och beordrar sjuksköterskan att göra som patienten vill.

Själva forskningsstudien finns fritt tillgänglig på nätet. Där förklarar de intervjuade sjuksköterskorna det ofta handlar om gängkriminella och deras anhöriga och att situationen har förändrats över tiden:

“Often, after all, this is about criminal gangs. Let’s say that you get this person behind bars … still there’s an army waiting for you after that …”

 

“We are protected at work, but we are not unidentifiable”

“He could stand outside my door at home, just because he has felt offended”

 

“Then it’s probably, I think, today’s society. That’s a huge difference to how it was before. There was a built-in respect for the hospital; you did not behave in a certain way. But that is completely gone today.”

Det är alltså numera vanligt att unga, lättkränkta män och deras anhöriga från gängkriminella miljöer hotar och misshandlar sjuksköterskor i traumavården och till och med uppsöker dem privat. Det orsakar stress, rädsla och en önskan om att byta yrke. Och det har inte alltid varit så här i Sverige. Men, som Reinfeldt kommenterade, granen brann ju åtminstone inte i julas.

Därför dröjer åldersbestämningar av ensamkommande

ensamkommande

Sverige har under de senaste åren tagit emot fler ensamkommande asylsökande som uppger sig vara minderåriga än något annat europeiskt land. Ensamkommande minderåriga har en rad fördelar jämfört med andra asylsökande, som fler rättigheter och ökad asylchans. De medför därför en särskilt stor kostnad. Som av en händelse ålderstestar Sverige inte dessa asylsökande medicinskt, vilket våra grannländer gör.  Detta utgör antagligen en stor s k ”pull-faktor” för gruppen, som med fog kan antas bestå av en viss andel som i själva verket är vuxna:

ensamkommande-blir-yngre-e1445461005602

Regeringen har meddelat att Sverige så snart som möjligt ska ålderstesta ensamkommande minderåriga i högre grad, och har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda frågan. Uppdraget gick inte till en expert på åldersbedömning, utan till en barnläkare som är expert på barnfetma, med familjeterapi som lösning på det problemet. Denne barnfetmaexpert är för övrigt Miljöpartist.

Ovanpå detta tillkommer att Barnläkarföreningen i Sverige har gjort sig känd för att ägna sig åt politisk aktivism. Föreningen rekommenderar för närvarande sina medlemmar att inte utföra ålderstester åt Migrationsverket. Föreningen har en arbetsgrupp som presenterar sig på nätet så här:

barnlakare

Arbetsgruppen leds av en glödande kommunist som har en egen läsvärd sida på Wikipedia. Enligt påståenden som jag inte har kunnat bekräfta var denne kommunistiske barnläkare och aktivist nöjd över att hans Miljöpartistiska kollega fick uppdraget.

Hursomhelst, den Miljöpartistiska barnfetmaexperten och Socialstyrelsen har kommit fram till att dagens tillgängliga metoder inte är säkra och att Sverige måste vänta på nya metoder med magnetröntgen av knäleder.

Deras rapport sågas i Läkartidningen av andra läkare som kallar den ”hafsverk” och istället menar att metodiken hos expertgruppen AGFAD är världsledande och kan börja användas redan idag. Metodiken är en kombination av metoder för analys av bland annat handled, tänder och nyckelben och beskrivs i den tyska tidskriften Ärzteblatt som såpass säker att den ger ett resultat i åldersbedömningar med ”en sannolikhet som gränsar till visshet”.

Socialstyrelsen har svarat på sågningen och mötts av en slutreplik.

Där står vi nu. Regeringen har inte antytt att den kommer att gå emot Socialstyrelsens rapport och rekommendationer.

Mer läsning hos Mensanen.