Tyckonomerna, Brexit och BNP-förändringen

BNP

Grafen här ovanför visar Eurozonens ekonomiska utveckling (köpkraftskorrigerad BNP/capita) jämfört med alla EU-länders. Data från Eurostat. Eurozonen består av rikare länder än EU-snittet, men skillnaden har krympt något över tid. De EU-länder som står utanför Eurozonen har haft en bättre ekonomisk utveckling än euro-länderna.

Detta talar tvärt emot de domedagsprofetior vi fick inför EMU-omröstningen 2003. EMU skulle få BNP att växa, hette det. Utan EMU skulle vi bli fattiga. På samma sätt lät det 1994 när Sverige skulle folkomrösta om EU. Utan EU blir BNP lägre, hette det. Tyvärr kan jag inte backa upp detta med riktiga citat, men alla som läste tidningar inför omröstningarna 1994 och 2003 håller nog med om den beskrivningen.

I går röstade Storbritannien för att utträda ur EU. Brexit-sidan vann. Redan hör vi samma domedagsprofetior från tyckonomerna. ”Nu väntar ett BNP-ras”, lyder en rubrik i Dagens Industri, men artikelskribenten skriver faktiskt också:

De ekonomiska effekterna av britternas historiska EU-omröstning på lång sikt beror på vad de närmaste årens förhandlingar leder fram till. Forskning från Internationella valutafonden, IMF, visar att det tar decennier innan ändrade handelsmönster helt slår igenom på ett lands inkomster. Och på så pass lång sikt är det också mycket annat som spelar in när det gäller tillväxt och handel, såsom konkurrenskraft och demografi.

Manchester Evening News skriver att Storbritanniens BNP förväntas sjunka och att en lågkonjunktur hotar. Men Financial Times skriver att ekonomerna är oeniga om hur BNP kommer att påverkas. Börserna och den brittiska valutan har fallit, men det är oklart hur det påverkar brittisk BNP i längden.

Vi som minns tidigare folkomröstningar sitter lugnt i båten och vet av tidigare erfarenhet att tyckonomernas utfall är väntade och att ingen egentligen vet hur Storbritanniens eller övriga EU-länders BNP kommer att påverkas av Brexit.

Annonser