Den moderna feministiska traditionen att plagiera

Året var 2003 och Fi-grundaren och partiledaren Gudrun Schyman anlitades som krönikör i Kristianstadsbladet. Hennes första krönika, som fortfarande finns på nätet, handlade delvis om traditionella könsroller i hemmet. Men läsare hörde av sig och berättade att de hade läst texten förut. Genom det udda dialektala ordet ”popcornbunkarna” gick texten att spåra och hade publicerats flera gånger tidigare, bland annat i tidningen Sveabladet år 2001. Gudrun Schyman sparkades som krönikör.

År 2003 hade tidningen Metro en helt annan feministisk krönikör, vid namn Alexandra Pascalidou. En av hennes krönikor hette ”Hola, det är rätt att blanda språk”, och var en översättning av en kolumn i LA Times två dagar tidigare, berättade tidningen Resumé.

Men Metro behöll henne som krönikör, tills hon åkte dit igen år 2015. Alexandra Pascalidou översatte och småändrade en poetisk text av den turkiske poeten Aziz Nesin och fick texten att framstå som sin egen. Skandalen blev ett faktum och Pascalidou sade upp sig. Metro kommenterade inte varför, skrev Resumé.

En tredje feminist som har blivit ertappad är Fi:s förra ordförande, doktoranden Viktoria Kawesa. Göteborgs universitet förklarade saken så här i september 2017:

”I höstas hölls en genuskonferens vid Linköpings universitet där Victoria Kawesa var en av huvudtalarna. Under Kawesas presentation upptäckte Therese Svensson, doktorand i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, att Kawesa använde material från en vetenskaplig artikel som Svensson skrivit, och även den magisteruppsats som artikeln baserades på, utan att citera eller referera till dessa”.

Victoria Kawesa dömdes senare till böter och skadestånd för upphovsrättsbrott, skrev Expressen.

Nu har en fjärde feminist uppmärksammats i riksmedia för misstänkt plagiat. Det är den hårfärgstarka handbollsspelaren och Aftonbladet-kolumnisten Linnéa Claeson (LC) som SR Medierna påstår har kopierat texter i två av sina kolumner från andra ställen.

Det sägs inte rent ut i radioprogrammet, men bloggen Toklandet har tidigare visat på tydliga likheter mellan Claesons kolumn ”Jag vill ha representation – på riktigt” och den amerikanska texten ”I want a dyke for president”.

Radioinslaget i SR Medierna handlar istället främst om den färska kolumnen ”Så tystar nationalismen kvinnorörelsen” som påstås ha allt för stora likheter med en rapport hon refererar till, från organisationen Kvinna till kvinna (KTK), en rapport med titeln ”Så tystas en kvinnorörelse”. Och ett online-verktyg för textjämförelser som jag har använt visar att SR Medierna har en klar poäng. Döm själv av dessa fem exempel.

LC: ”så riskerar framsteg som det har tagit generationer att erövra att gå förlorade”

KTK (s. 15): ”så riskerar framsteg som det har tagit generationer att erövra att gå förlorade”.

LC: ”Samtidigt visar rapporten att EU erbjudit överenskommelser och bistånd till flera av de stater som är inblandade i de mest brutala inskränkningarna mot civilsamhället”.

KTK (s. 13): ”Enligt en studie som Europaparlamentet publicerat har EU, (…)’erbjudit nya överenskommelser och bistånd till flera av de stater som är inblandade i de mest brutala inskränkningarna mot civilsamhället'”.

LC: ”Bidragande till denna utveckling i Sverige är riksdagspartiet Sverigedemokraterna med sin starka nationalism och konservativa familjepolitik med en traditionell syn på könsroller”.

KTK (s. 11): ”Sverigedemokraterna (SD) kom in i Sveriges riksdag 2010 med ett program grundat på en konservativ familjepolitik med en traditionell syn på könsroller”.

LC: ”Tvärtom har flera höga företrädare i partiet uttalat att jämställdhet är något typiskt svenskt som ingår i den svenska kulturen. I den retoriken bortser man från att dagens relativa jämställdhet är ett resultat av politiska processer som ofta initierats och drivits av kvinnorörelsen”.

KTK (s. 11): ”Snarare tvärtom. Enligt flera höga företrädare i partiet är jämställdhet något typiskt svenskt som ingår i den svenska kulturen. I den retoriken bortser man från att dagens relativa jämställdhet är ett resultat av politiska processer som ofta initierats och drivits av kvinnorörelsen”.

LC: ”men ändå för en politik som i praktiken trycker tillbaka reformer som syftar till att utjämna skillnader i kvinnors och mäns livsvillkor och garanterar kvinnors rätt till sin kropp”.

KTK, (s. 11): ”medan partiet i praktisk politik trycker tillbaka reformer som syftar till att utjämna skillnader i kvinnors och mäns livsvillkor och garanterar kvinnors rätt till sin kropp”.

Annonser